Version 2

Någon att fylla mitt svarta hål med – vad man skriver om när man skriver om kärlek, del III

I dejtingsajternas värld – en värld jag med varierande framgång ägnat mig åt under senare år – finns det två slags kvinnor: de som letar efter Den Rätte och de som letar efter Den Andre.1 En förkrossande majoritet tillhör förra kategorin och när jag läser deras profilsidor får jag snarare ångest än blir attraherad.

Match.com, en av de mest populära dejtingsajterna där man matchas mot de som enligt systemet är mest lik en själv. Tanken är att ju mer lika man är desto större chans att kärlek uppstår.

Kraven på partnern är skyhöga, mer en julklappslista än en längtan efter gemenskap och ömhet. Mellan raderna framträder också en förväntan om att drömprinsen ska kompensera för alla tidigare misslyckanden och fylla det där svarta hålet av förlorade illusioner.

Det finns någon därute som kan ge mening åt allt och göra mig hel igen.

Relationsexperten och TED talk-stjärnan Esther Perel säger i en intervju för DN:

– I dag pratar vi om en själsfrände, och letar i en partner efter den uppfyllelse man tidigare fick från det gudomliga. Romantisk kärlek har i viss mån ersatt religionen som platsen där vi söker mening, extas och helhet. Allt det som vi sökte i religionen, söker vi nu i kärleken.2

På sin blogg skriver Perel: Då nästan alla gemensamma institutioner trätt tillbaka för en förhöjd individualism, ser vi allt mer vår partner som den som ska tillhandahålla alla de känslomässiga och fysiska resurser bygemenskapen eller samfunden brukade ge oss.

Relationsexperten Esther Perel har ägnat sitt liv 
åt att studera hur synen på äktenskapet påverkar de mest intima rummen. I hennes nyligen utgivna bok, The state of affairs. Rethinking infidelity, försöker hon omdefiniera våra föreställningar om otrohet.

Detta i kombination med kommersialiseringen av kärleken  – kärleken som en paketerad och därmed utbytbar produkt – och den ständigt närvarande frågan ”finns det någon som är bättre?” gör att vi ökar våra förväntningar på partnerskapet, lägger till mer på listan, utan att egentligen förstå vad det är vi begär.3

I avsnitt 3, med rubriken Tvåsamhet, av podden Björn & Navid resonerar Björn Natthiko Lindeblad och Navid Modiri om vår förväntan på tvåsamheten och vår närmaste partner. Björn säger:

– En av de saker som skadar tvåsamheten mest är orimliga förväntningar på vad tvåsamheten ska kunna ge oss. Och de förväntningarna har vi tuggat i oss genom mediekonsumtionen och hur vi växte upp. Och den myten tror jag är jätteolycklig för den gör jättemycket skada.

– Och vad är den myten? frågar Navid.

I podden Björn & Navid tar vännerna Björn Natthiko Lindeblad och Navid Modiri upp en rad olika existentiella ämnen som önskats av lyssnare över hela landet.

– Fattar du jobbet? Du ska göra mig lycklig. Du ska få min dag att se ut sån att jag slipper möta de jobbiga sidorna i mig, att jag aldrig blir påmind om mina mindre upplysta sidor. Du måste ständigt vidmakthålla min fysiska, erotiska attraktion, du måste alltid stimulera mig intellektuellt, du måste alltid finnas där när jag behöver dig, du måste alltid vara känslig nog för att veta att nu vill han eller hon vara ensam, nu ska jag ta ett par steg tillbaka.4

Något tidigare i avsnittet talar Navid om hur han ogillar metaforen av att du är halv förrän du träffar en annan halva5 och det föranleder mig att blicka tillbaka ett par tusen år till en av Platons mer berömda dialoger: Gästabudet.

Dialogen utspelar sig på en avslagen fest där deltagarna – ett gäng prominenta greker under antiken – bestämmer sig för att istället för att dricka sig redlösa halvt om halvt tävla om vem som kan hålla det bästa lovtalet till kärleken. Jag får anledning att återkomma till fler av talen, men här tänkte jag fokusera på det som Aristofanes  – mest känd i vår tid för komedin Lysistrate – håller.6

Kortfattat går Aristofanes tal ut på att det i begynnelsen fanns människor av tre kön – män, kvinnor och androgyner – och att de var runda med fyra armar och fyra ben. Eftersom de var högfärdiga försökte de klättra upp till gudarna, vilket fick en förargad Zeus att klyva dem på mitten. Sedan dess har vi två ben och två armar, men vi längtar ständigt till vår gamla natur.7 Så det är säkert från denna avlägsna tid som den inbördes Kärleken är medfödd hos människorna, den är en sammanförare av den gamla naturen, vill göra ett av två och försöka hela människans natur, säger Aristofanes.8

Att vi från början var tre kön förklarar att vissa män dras till män, vissa kvinnor dras till kvinnor samt att vissa män och kvinnor dras till varandra. Den sexuella läggningen gör ingen skillnad, utan vår gemensamma mänskliga åtrå är att få gå samman och gjutas ihop med den älskade och bli ett med honom eller henne istället för att vara två. Kärlek är alltså namnet på begäret och sökandet efter det hela, argumenterar Aristofanes.9

Gästabudet (grekiska Συμπόσιον, Symposion) är ett av Platons mest kända verk och skrevs omkring 385 f.Kr. På svenska finns den i översättning av Jan Stolpe och utgiven av bokförlaget Atlantis.

Om vi nu antar att han har rätt, att vi ständigt trånar och letar efter vår förlorade andra hälft och att kärleken hjälper oss att hitta den, innebär det med nödvändighet att vi måste ställa orimliga krav på den andra hälften, vår partner? Är det verkligen ett uttryck för kärlek eller kanske mer för vår kulturs exploatering av föreställningen om kärlek?

Det är förstås enklare att sälja resor, upplevelser och fredagsmys till ett par som känner sig otillräckliga i sin relation än till de som är tillfreds med glädjen och kärleken de finner hos varandra.

Faktum är att väldigt många människor – mig själv inberäknad – ändå söker och längtar efter tvåsamheten, vill ha en speciell person att umgås med, attraheras av och utveckla en djupare relation till.

Känslan av helhet ska inte underskattas.

Men det gäller kanske att tagga ner lite och inte lägga hela sin tillvaro i den skålen.

I undantagsfall kan man även på dejtingsajter komma i kontakt med kvinnor med ett öppet sinne utan förutfattade meningar om vem och hur den potentielle partnern ska vara.

Någon som är nyfiken på Den Andre.

Här menar jag begreppet Den Andre på ungefär samma sätt som den litauisk-franske filosofen Emmanuel Levinas i hans tankar om mötet mellan människor och acceptansen av den andre som just en annan.10  Björn och Navid återkommer på flera ställen i poddavsnittet kring mystiken i relationen till livspartnern – just för att det är någon annan – som det som ger näring till förhållandet.

Jag får anledning att dyka ner mer i Levinas filosofi i kommande artiklar, men här kan konstateras att möten med kvinnor som har Den Andre för ögonen och inte Den Rätte i stor sett alltid blir mer spännande och givande.

I skrivandet av romanen Tills vinden vaknar och skuggorna flyr har jag försökt undvika att aningslöst gå på myten om tvåsamheten och den romantiska kärleken. Jag ska erkänna att det inte alltid är så lätt och jag får hela tiden kritiskt granska det jag skriver. Utan den genomarbetade och reflekterande kringlitteratur som finns i ämnet hade det varit nästan omöjligt. Så påträngande är de kommersialiserade föreställningarna om kärlek.

Så var det dags för andra kapitlet i min roman. Mycket nöje!

OBS! För att marknadsföra min kommande roman i god tid så att jag hittar ett förlag till den publicerar jag färdigskrivna avsnitt som inlästa ljudfiler på bloggen. Notera att avsnitten representerar ett utkast av romanen. Det inlästa är visserligen redigerat för ändamålet, men innehållet i den slutgiltiga versionen kan komma att se annorlunda ut. När romanen är färdigskriven och jag hittat ett förlag kommer ljudfilerna att tas bort.

 

Noter

  1. Troligen gäller detta även för män, men eftersom jag aldrig letat efter män på någon dejtingsajt kan jag inte uttala mig om det.
  2. ”Esther Perel utmanar vår syn på sex och otrohet”, intervju i DN, 2017-10-12.
  3. ”Why is Modern Love So Damn Hard?”, artikel av Esther Perel. Min översättning.
  4. Poddcasten Börjn & Navid, avsnitt 3, 35:49 in i avsnittet
  5. Ibid. 34:30 in i avsnittet
  6. Läs mer om Aristofanes på Wikipedia
  7. Platon. 2000. Skrifter Bok 1. 1. uppl. Stockholm: Atlantis. sid 164 ff.
  8. Ibid. sid 167.
  9. Ibid. sid 169.
  10. Läs mer om Emmanuel Levinas på Wikipedia

Powered by WordPress. Designed by WooThemes